Vi lever i en tid d\u00e4r det aldrig har varit enklare att uttrycka en \u00e5sikt. Sociala medier, debattprogram, kommentarsf\u00e4lt och nyhetsfl\u00f6den ger utrymme \u00e5t alla som vill s\u00e4ga vad de tycker. Det \u00e4r i grunden n\u00e5got positivt. Yttrandefriheten \u00e4r en h\u00f6rnsten i det demokratiska samh\u00e4llet. Problemet uppst\u00e5r n\u00e4r \u00e5sikter f\u00e5r st\u00f6rre genomslag \u00e4n kunskap och n\u00e4r starka k\u00e4nslor v\u00e4ger tyngre \u00e4n fakta. Allt oftare m\u00f6ter vi m\u00e4nniskor som har best\u00e4mda uppfattningar i komplexa fr\u00e5gor utan att f\u00f6rst ha satt sig in i sakf\u00f6rh\u00e5llandena. Samtidigt tycks medier och offentlig debatt ibland bel\u00f6na den som tycker mest, snarare \u00e4n den som vet mest. F\u00f6ljden blir ett samh\u00e4llsklimat d\u00e4r tv\u00e4rs\u00e4kerhet premieras medan eftertanke och kunskap f\u00e5r st\u00e5 tillbaka. Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte om m\u00e4nniskor ska f\u00e5 ha \u00e5sikter. Det ska de sj\u00e4lvklart. Fr\u00e5gan \u00e4r om samh\u00e4llet i h\u00f6gre grad borde uppmuntra kunskapss\u00f6kande f\u00f6re st\u00e4llningstagande. Kanske borde vi l\u00e4ra oss att f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5, sedan v\u00e4rdera och f\u00f6rst d\u00e4refter tycka.<\/p>\n\n\n\n
Den centrala fr\u00e5gan \u00e4r hur samh\u00e4llet b\u00f6r hantera det v\u00e4xande ”tyckandet”. Med detta avses inte vanliga medborgares r\u00e4tt att uttrycka sig, utan tendensen att framf\u00f6ra starka uppfattningar utan tillr\u00e4cklig kunskap om konsekvenser, alternativ eller fakta. Problemet \u00e5terfinns inom politik, energi, arbetsliv, ekonomi och sociala fr\u00e5gor. S\u00e4rskilt tydligt blir det n\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00f6respr\u00e5kar flera st\u00e5ndpunkter som inte g\u00e5r att f\u00f6rena i praktiken. En person kan exempelvis mots\u00e4tta sig k\u00e4rnkraft, fossila br\u00e4nslen och vindkraft samtidigt. Var och en av dessa st\u00e5ndpunkter kan vara legitim. Men elektricitet m\u00e5ste fortfarande produceras. Om den som framf\u00f6r \u00e5sikterna sj\u00e4lv har h\u00f6g energif\u00f6rbrukning uppst\u00e5r en konflikt mellan v\u00e4rderingar och verklighet. Motsvarande fenomen kan ses p\u00e5 arbetsplatser. Medarbetare som sj\u00e4lva inte drabbas av konsekvenserna av \u00e5terkommande missk\u00f6tsamhet kan argumentera f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else och tolerans. Samtidigt f\u00e5r kollegor och chefer som p\u00e5verkas direkt b\u00e4ra arbetsb\u00f6rdan, hantera kvalitetsproblem och ta ansvar f\u00f6r f\u00f6ljderna. Fr\u00e5gan handlar d\u00e4rf\u00f6r ytterst om ansvar. B\u00f6r m\u00e4nniskor i h\u00f6gre grad f\u00f6rst\u00e5 konsekvenserna av sina \u00e5sikter innan de driver dem offentligt?<\/p>\n\n\n\n
Forskning inom psykologi och statsvetenskap visar att m\u00e4nniskor inte alltid s\u00f6ker information f\u00f6r att hitta sanningen. Ofta s\u00f6ker vi information som bekr\u00e4ftar det vi redan tror. Fenomenet kallas ”motiverat t\u00e4nkande” (motivated reasoning). Studier visar att individer tenderar att tolka fakta p\u00e5 ett s\u00e4tt som st\u00e4rker den egna identiteten eller tidigare \u00f6vertygelser. Forskare har ocks\u00e5 visat att kunskap inte automatiskt leder till mindre polarisering. P\u00e5 vissa kontroversiella omr\u00e5den anv\u00e4nder v\u00e4lutbildade grupper sin kunskap f\u00f6r att f\u00f6rsvara redan etablerade positioner snarare \u00e4n f\u00f6r att ompr\u00f6va dem. Ett n\u00e4rliggande begrepp \u00e4r Dunning-Kruger-effekten, som beskriver hur personer med begr\u00e4nsad kompetens ibland \u00f6verskattar sin egen f\u00f6rst\u00e5else av ett omr\u00e5de. Samtidigt har senare forskning visat att fenomenet \u00e4r mer komplext \u00e4n popul\u00e4rkulturen ofta framst\u00e4ller det. Kunskapsl\u00e4get pekar mot en viktig slutsats: M\u00e4nniskor \u00e4r inte alltid rationella kunskapss\u00f6kare. Vi \u00e4r sociala varelser som p\u00e5verkas av identitet, grupptillh\u00f6righet, k\u00e4nslor och personliga erfarenheter. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver samh\u00e4llet institutioner, utbildning och offentliga samtal som hj\u00e4lper oss att skilja mellan fakta, tolkningar och v\u00e4rderingar.<\/p>\n\n\n\n
Det starkaste argumentet f\u00f6r att prioritera kunskap \u00e4r att verkligheten inte f\u00f6r\u00e4ndras av v\u00e5ra \u00e5sikter. Om ett samh\u00e4lle beh\u00f6ver stabil elf\u00f6rs\u00f6rjning m\u00e5ste n\u00e5gon form av energiproduktion finnas. Den som avvisar k\u00e4rnkraft, fossila br\u00e4nslen och vindkraft har i praktiken inte l\u00f6st energifr\u00e5gan, \u00e4ven om kritiken mot varje alternativ kan vara ber\u00e4ttigad. En h\u00e5llbar st\u00e5ndpunkt kr\u00e4ver inte bara att man identifierar problem utan ocks\u00e5 att man f\u00f6rst\u00e5r konsekvenserna av de alternativ man f\u00f6resl\u00e5r. Samma princip g\u00e4ller inom arbetslivet. Det \u00e4r enkelt att vara gener\u00f6s med andras ansvar. Den som inte sj\u00e4lv p\u00e5verkas av f\u00f6rseningar, kvalitetsbrister eller kundklagom\u00e5l kan kosta p\u00e5 sig en st\u00f6rre tolerans. Men f\u00f6r den chef eller kollega som dagligen f\u00e5r hantera konsekvenserna ser verkligheten annorlunda ut. John Stuart Mill skrev redan p\u00e5 1800-talet att fri debatt \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig eftersom felaktiga id\u00e9er kan avsl\u00f6jas genom argumentation. Men detta f\u00f6ruts\u00e4tter att argumenten faktiskt grundas i kunskap och inte enbart i k\u00e4nslor. N\u00e4r tyckande dominerar \u00f6ver kunskap riskerar samh\u00e4llet att fatta s\u00e4mre beslut. F\u00f6retag investerar fel, politiska reformer misslyckas och offentliga resurser anv\u00e4nds ineffektivt. D\u00e4rf\u00f6r borde utbildningssystemet i h\u00f6gre grad fokusera p\u00e5 k\u00e4llkritik, logiskt resonemang och konsekvensanalys snarare \u00e4n enbart \u00e5siktsbildning. En sund princip skulle kunna vara enkel: Innan du ber\u00e4ttar vad du tycker, f\u00f6rs\u00f6k f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5 vad du talar om.<\/p>\n\n\n\n
Samtidigt vore det ett misstag att f\u00f6rakta eller tysta m\u00e4nniskors \u00e5sikter. Demokratin bygger inte p\u00e5 att alla \u00e4r experter. Medborgare har r\u00e4tt att p\u00e5verka samh\u00e4llsutvecklingen \u00e4ven n\u00e4r de saknar djup sakkunskap. Om endast experter fick delta i det offentliga samtalet skulle demokratin f\u00f6rsvagas. Historien inneh\u00e5ller m\u00e5nga exempel d\u00e4r lekm\u00e4n, aktivister och engagerade medborgare har uppm\u00e4rksammat problem som experter eller makthavare ignorerat. Milj\u00f6r\u00f6relsen, patientr\u00f6relser och olika medborgarinitiativ har ofta bidragit till viktig samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring. Dessutom \u00e4r inte alla fr\u00e5gor rent vetenskapliga. Fr\u00e5gor om etik, livskvalitet och v\u00e4rderingar kan inte avg\u00f6ras av fakta ensam. K\u00e4rnkraft \u00e4r exempelvis inte bara en teknisk fr\u00e5ga om energiproduktion. Den inneh\u00e5ller ocks\u00e5 v\u00e4rderingar kring risk, milj\u00f6 och vilken framtid m\u00e4nniskor vill ha. N\u00e4r m\u00e4nniskor uttrycker \u00e5sikter g\u00f6r de ofta n\u00e5got mer \u00e4n att beskriva fakta. De ber\u00e4ttar vilka v\u00e4rden de vill att samh\u00e4llet ska prioritera. Ett ensidigt fokus p\u00e5 expertkunskap kan d\u00e4rf\u00f6r skapa en teknokrati d\u00e4r m\u00e4nniskors erfarenheter underv\u00e4rderas. Den sjuksk\u00f6terska som upplever problem i v\u00e5rden eller den anst\u00e4llde som ser brister i arbetsorganisationen har ofta kunskaper som inte syns i n\u00e5gon forskningsrapport. Utmaningen handlar d\u00e4rf\u00f6r inte om att ers\u00e4tta \u00e5sikter med experter. Utmaningen handlar om att kombinera erfarenhet, v\u00e4rderingar och vetenskaplig kunskap p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Tyckande kan ocks\u00e5 fungera som en h\u00e4rskarteknik n\u00e4r personliga uppfattningar anv\u00e4nds f\u00f6r att begr\u00e4nsa andras utrymme att tala, ifr\u00e5gas\u00e4tta eller p\u00e5verka. D\u00e5 handlar samtalet inte l\u00e4ngre fr\u00e4mst om att f\u00f6rst\u00e5 en fr\u00e5ga, utan om vem som f\u00e5r definiera verkligheten. En best\u00e4md \u00e5sikt kan presenteras som sj\u00e4lvklar sanning, medan inv\u00e4ndningar avf\u00e4rdas som \u00f6verdrivna, besv\u00e4rliga eller irrelevanta. Ett exempel \u00e4r n\u00e4r formuleringar som \u201dalla f\u00f6rst\u00e5r ju\u201d eller \u201ddet d\u00e4r \u00e4r bara din upplevelse\u201d ers\u00e4tter sakliga argument. Den f\u00f6rsta formuleringen skapar ett skenbart samf\u00f6rst\u00e5nd som g\u00f6r det sv\u00e5rt att s\u00e4ga emot. Den andra kan f\u00f6rminska en erfarenhet utan att unders\u00f6ka vad den bygger p\u00e5. Fokus flyttas fr\u00e5n sakfr\u00e5gan till den som framf\u00f6r inv\u00e4ndningen.<\/p>\n\n\n\n
Problemet blir s\u00e4rskilt tydligt n\u00e4r deltagarna har olika stort inflytande. Om en inflytelserik r\u00f6st kan kr\u00e4va omfattande bel\u00e4gg av andra men sj\u00e4lv n\u00f6jer sig med \u201djag tycker\u201d, uppst\u00e5r olika spelregler. N\u00e5gras p\u00e5st\u00e5enden behandlas som utg\u00e5ngspunkter, medan andras m\u00e5ste f\u00f6rsvaras i varje detalj. \u00c4ven krav p\u00e5 kunskap kan d\u00e4rmed missbrukas f\u00f6r att st\u00e4nga ute perspektiv som utmanar den r\u00e5dande bilden. Samtidigt \u00e4r en stark \u00e5sikt eller en kritisk fr\u00e5ga inte automatiskt en h\u00e4rskarteknik. Avg\u00f6rande \u00e4r om samtalet ger utrymme f\u00f6r pr\u00f6vning, bem\u00f6tande och ompr\u00f6vning p\u00e5 likv\u00e4rdiga villkor. Ett konstruktivt motmedel \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att \u00e5terf\u00f6ra diskussionen till sakfr\u00e5gan: Vad \u00e4r belagt, vad \u00e4r tolkning och vad \u00e4r v\u00e4rdering? Be om konkreta exempel och tydliga beslutsgrunder. R\u00e4tten att tycka m\u00e5ste f\u00f6renas med skyldigheten att l\u00e5ta andra komma till tals och bem\u00f6ta deras argument sakligt. Annars riskerar \u00e5siktsfriheten att bli ett privilegium f\u00f6r den som redan har st\u00f6rst inflytande.<\/p>\n\n\n\n
En allvarlig risk uppst\u00e5r n\u00e4r m\u00e4nniskor med djup sakkunskap v\u00e4ljer att l\u00e4mna det offentliga samtalet. En forskare som \u00e4gnat \u00e5rtionden \u00e5t ett omr\u00e5de kan uppleva att nyanser, os\u00e4kerheter och v\u00e4lgrundade slutsatser v\u00e4ger l\u00e4tt mot tv\u00e4rs\u00e4kra p\u00e5st\u00e5enden. N\u00e4r tyckandet ges f\u00f6retr\u00e4de blir uppgiften inte bara att f\u00f6rklara vad forskningen visar, utan ocks\u00e5 att st\u00e4ndigt f\u00f6rsvara v\u00e4rdet av kunskap. F\u00f6r den enskilde kan deltagandet d\u00e5 bli psykiskt p\u00e5frestande. Att g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng bem\u00f6ta samma missf\u00f6rst\u00e5nd, f\u00e5 sina reservationer framst\u00e4llda som svaghet och m\u00f6tas av personangrepp kan g\u00f6ra priset f\u00f6r h\u00f6gt. Om forskaren dessutom upplever att debatten \u00e4nd\u00e5 kommer att vinnas av dem som f\u00f6renklar mest, kan tystnaden framst\u00e5 som ett rimligare val \u00e4n fortsatt medverkan.<\/p>\n\n\n\n
Det betyder inte att forskaren alltid har r\u00e4tt eller att utbildning ger f\u00f6retr\u00e4de i v\u00e4rderingsfr\u00e5gor. Expertis m\u00e5ste kunna granskas, och sakkunskap inom ett omr\u00e5de inneb\u00e4r inte auktoritet inom alla andra. Problemet uppst\u00e5r n\u00e4r saklig pr\u00f6vning ers\u00e4tts av en t\u00e4vling i genomslag, d\u00e4r bel\u00e4gg saknar betydelse f\u00f6r vem som anses vinna. Om kunniga r\u00f6ster drar sig undan riskerar beslutsunderlagen att bli s\u00e4mre. D\u00e5 kan samh\u00e4llets f\u00f6rm\u00e5ga att bed\u00f6ma investeringar, utveckla innovationer och anv\u00e4nda gemensamma resurser f\u00f6rsvagas. P\u00e5 sikt kan detta hota produktiviteten, konkurrenskraften och d\u00e4rmed v\u00e5rt v\u00e4lst\u00e5nd. Risken ligger inte i oenigheten, utan i att kunskap inte l\u00e4ngre f\u00e5r p\u00e5verka v\u00e4gvalen. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver medier, l\u00e4ros\u00e4ten och andra debattarenor skapa villkor d\u00e4r sakkunniga kan delta utan orimlig personlig belastning, och d\u00e4r argument bed\u00f6ms efter sin h\u00e5llbarhet snarare \u00e4n sin ljudstyrka.<\/p>\n\n\n\n
Mediernas uppgift b\u00f6r vara att hj\u00e4lpa publiken att f\u00f6rst\u00e5 verkligheten, inte att l\u00e5ta de mest uppm\u00e4rksamhetss\u00f6kande akt\u00f6rerna best\u00e4mma dagordningen. N\u00e4r grupperingar f\u00e5r stort utrymme fr\u00e4mst d\u00e4rf\u00f6r att de provocerar, skapar konflikt eller levererar slagkraftiga budskap riskerar nyhetsv\u00e4rderingen att f\u00f6rv\u00e4xla synlighet med betydelse. D\u00e5 kan uppm\u00e4rksamheten bli oproportionerlig i f\u00f6rh\u00e5llande till gruppernas representativitet, sakkunskap och faktiska relevans f\u00f6r fr\u00e5gan. Det \u00f6ppnar f\u00f6r att akt\u00f6rer som f\u00f6rst\u00e5r mediernas arbetss\u00e4tt kan utnyttja dem. Om varje utspel bel\u00f6nas med intervjuer och \u00e5terkommande debattinbjudningar kan redaktionerna i praktiken f\u00f6rst\u00e4rka den kommunikationsstrategi de borde granska. \u00c4ven kritisk bevakning kan ge ett budskap st\u00f6rre r\u00e4ckvidd. Att st\u00e4lla kritiska fr\u00e5gor \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte alltid tillr\u00e4ckligt; ocks\u00e5 beslutet att ge utrymme beh\u00f6ver motiveras.<\/p>\n\n\n\n
Problemet b\u00f6r d\u00e4remot inte beskrivas som att vissa grupper saknar r\u00e4tt att h\u00f6ras. \u00c4ven sm\u00e5, obekv\u00e4ma och kontroversiella r\u00f6ster kan tillf\u00f6ra avg\u00f6rande perspektiv. Den relevanta fr\u00e5gan \u00e4r vilka redaktionella kriterier som styr urvalet och hur mycket utrymme olika p\u00e5st\u00e5enden f\u00f6rtj\u00e4nar. Saklighet kr\u00e4ver inte lika l\u00e5ng s\u00e4ndningstid \u00e5t st\u00e5ndpunkter med helt olika st\u00f6d i tillg\u00e4ngliga bel\u00e4gg.Redaktionerna beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4rdera allm\u00e4nintresse, konsekvenser, representativitet och kunskapsunderlag, snarare \u00e4n enbart konfliktpotential. De b\u00f6r tydligg\u00f6ra vem en talesperson f\u00f6retr\u00e4der, granska centrala p\u00e5st\u00e5enden och f\u00f6lja upp hur det samlade utrymmet f\u00f6rdelas \u00f6ver tid. Annars riskerar publiken att f\u00e5 en missvisande bild av b\u00e5de opinionen och kunskapsl\u00e4get. Mediernas oberoende pr\u00f6vas inte bara i vilka fr\u00e5gor de st\u00e4ller, utan ocks\u00e5 i f\u00f6rm\u00e5gan att st\u00e5 emot f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra journalistiken till n\u00e5gon annans megafon.<\/p>\n\n\n\n
Det verkliga problemet \u00e4r inte att m\u00e4nniskor tycker. Problemet uppst\u00e5r n\u00e4r tyckandet frikopplas fr\u00e5n ansvar, konsekvenser och kunskap. Ett demokratiskt samh\u00e4lle beh\u00f6ver b\u00e5de experter och engagerade medborgare. Men balansen har f\u00f6rskjutits. I dagens medielandskap f\u00e5r den mest h\u00f6gljudda r\u00f6sten ofta st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet \u00e4n den mest v\u00e4lunderbyggda analysen. Det skapar en illusion av att alla st\u00e5ndpunkter \u00e4r lika v\u00e4lgrundade.<\/p>\n\n\n\n
Jag menar att samh\u00e4llet m\u00e5ste \u00e5teruppr\u00e4tta kunskapens v\u00e4rde utan att inskr\u00e4nka m\u00e4nniskors r\u00e4tt att uttrycka sina \u00e5sikter.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ett rimligt ideal vore att skilja mellan tre niv\u00e5er:<\/p>\n\n\n\n Alltf\u00f6r ofta hoppar debatten direkt till niv\u00e5 tre. I energidebatten b\u00f6r krav p\u00e5 avveckling alltid kombineras med realistiska l\u00f6sningar f\u00f6r produktion. P\u00e5 arbetsplatser b\u00f6r den som argumenterar f\u00f6r \u00f6kad tolerans ocks\u00e5 diskutera vem som ska b\u00e4ra konsekvenserna. Ansvar och konsekvenser m\u00e5ste f\u00f6lja med varje \u00e5sikt. Kunskap inneb\u00e4r inte att man alltid har r\u00e4tt. Men kunskap inneb\u00e4r att man \u00e4r beredd att pr\u00f6va sina uppfattningar mot verkligheten. Det \u00e4r just den intellektuella \u00f6dmjukheten som tyckandets kultur ofta saknar. Ett moget samh\u00e4lle beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r f\u00e4rre tv\u00e4rs\u00e4kra svar och fler genomt\u00e4nkta fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n Den som vill f\u00f6rdjupa sig i fr\u00e5gan kan l\u00e4sa vidare om:<\/p>\n\n\n\n Drummond, C., & Fischhoff, B. (2017). Individuals with greater science literacy and education have more polarized beliefs on controversial science topics<\/em>. Proceedings of the National Academy of Sciences, 114(36), 9587-9592. https:\/\/doi.org\/10.1073\/pnas.1704882114<\/a><\/p>\n\n\n\n Kahneman, D. (2011). Thinking, fast and slow<\/em>. Farrar, Straus and Giroux.<\/p>\n\n\n\n Kruger, J., & Dunning, D. (1999). Unskilled and unaware of it: How difficulties in recognizing one’s own incompetence lead to inflated self-assessments<\/em>. Journal of Personality and Social Psychology, 77(6), 1121-1134. https:\/\/doi.org\/10.1037\/0022-3514.77.6.1121<\/a><\/p>\n\n\n\n Mill, J. S. (1859\/2003). On liberty<\/em>. Yale University Press.<\/p>\n\n\n\n Nir, L. (2011). Motivated reasoning and public opinion perception<\/em>. Public Opinion Quarterly, 75(3), 504-532. https:\/\/doi.org\/10.1093\/poq\/nfq076<\/a><\/p>\n\n\n\n Rekker, R. (2021). The nature and origins of political polarization over science<\/em>. Public Understanding of Science, 30(4), 352-368. https:\/\/doi.org\/10.1177\/0963662521989193<\/a><\/p>\n\n\n\n Str\u00f6mb\u00e4ck, C., Andersson, D., V\u00e4stfj\u00e4ll, D., & Tingh\u00f6g, G. (2021). Motivated reasoning, fast and slow: Identifying motives behind voters’ responses to political fact-checks<\/em>. Behavioural Public Policy, 8(3), 411-426. https:\/\/doi.org\/10.1017\/bpp.2021.45<\/a><\/p>\n\n\n\n ***<\/p>\n\n\n\n Uppmaning till fortsatt kunskapss\u00f6kande:<\/strong> N\u00e4sta g\u00e5ng du m\u00f6ter en stark \u00e5sikt, st\u00e4ll inte f\u00f6rst fr\u00e5gan om du h\u00e5ller med. St\u00e4ll fr\u00e5gan: Vilka fakta bygger den p\u00e5, vilka konsekvenser f\u00f6ljer av den, och vilka alternativa perspektiv har pr\u00f6vats? D\u00e4r b\u00f6rjar skillnaden mellan tyckande och kunskap.<\/p>\n\n\n\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Tyckandets tids\u00e5lder \u2013 varf\u00f6r samh\u00e4llet beh\u00f6ver mer kunskap och mindre reflexm\u00e4ssiga \u00e5sikter Ingress Vi lever i en tid d\u00e4r det aldrig har varit enklare att uttrycka en \u00e5sikt. Sociala medier, debattprogram, kommentarsf\u00e4lt och nyhetsfl\u00f6den ger utrymme \u00e5t alla som vill s\u00e4ga vad de tycker. Det \u00e4r i grunden n\u00e5got positivt. Yttrandefriheten \u00e4r en h\u00f6rnsten i […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-768","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt"],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n
\n\n\n\nVidare kunskap<\/h4>\n\n\n\n
\n
L\u00e4s mer<\/h4>\n\n\n\n